Här listar vi sju centrala aspekter på yrkesskicklighet för lärare. Urvalet bygger både på aktuell forskning och på många samtal med lärare, elever, föräldrar och skolledare. Även om vi inte gör anspråk på att här ge en definition av lärarmästerskapet så är det en väl grundad lista över vad vi menar att en särskilt yrkesskicklig lärare bör kunna visa.

Följande tre grundläggande perspektiv genomsyrar aspekterna:

Kunskap

Den meriterade läraren kännetecknas av stor kunskap om de ämnen han/hon undervisar i, hur elever lär sig och om hur man organiserar för lärande. Genom att kombinera en djup förståelse för ämnet, dess didaktik och elevernas erfarenheter kan läraren alltid rikta in sin undervisning på det väsentligaste. Den meriterade läraren är väl förtrogen med de styrdokument och yrkesetiska principer som påverkar hans/hennes yrkesvardag.

Engagemang

Den meriterade läraren utmärks även av ett betydande engagemang för sitt ämne och för den enskilde eleven. Han/hon har höga förväntningar på sina elever, bryr sig om barnen/ ungdomarna och visar dem respekt. Med ett ansenligt tålamod och en bestämd riktning, verkar den meriterade läraren för att alla elever ska känna sig motiverade och utveckla sin tilltro till den egna förmågan.

Reflektion

Att kontinuerligt granska, ompröva och utveckla sin yrkesutövning är för den meriterade läraren en naturlig och ständigt pågående process. Den meriterade läraren utvecklar ett professionellt språkbruk som leder till precisa beskrivningar av undervisning och lärande. Utifrån ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt kan därmed den meriterade läraren motivera komplicerade och mångfacetterade val i yrkesvardagen och i samtal med kolleger.

Med Aretemeriterad lärare menar vi särskilt yrkesskicklig lärare som kan visa att han/hon

 

 

1. Når mycket goda kunskapsresultat med alla elever.

Genom att kontinuerligt följa och systematiskt dokumentera varje elevs kunskapsutveckling förvissar sig den meriterade läraren om att hennes undervisning leder till mycket goda resultat. Läraren utgår från styrdokumenten, använder olika bedömningsinstrument och analyserar resultat, även tillsammans med andra.

2. Planerar för sammanhang och förståelse.

Den meriterade läraren planerar sin undervisning och elevernas lärmiljö utifrån styrdokument, kunskapsområdets kritiska aspekter, egna undervisningserfarenheter och elevernas intressen och förkunskaper. Läraren planerar för sammanhang och förståelse och för att utmana och inspirera alla elever. Han/hon vet vilket lärande olika aktiviteter ska utmynna i.

3. Leder lärandet orubbligt framåt.

Med stort engagemang och ett ansenligt tålamod genomför den meriterade läraren sin planerade undervisning. Ingen elev lämnas efter! Läraren har en mycket bred repertoar och kan alltid anpassa undervisningen utifrån situationens möjligheter utan att tappa fokus på det som är väsentligt.

4. Gör lärandet synligt.

Den meriterade läraren gör lärandet synligt genom att kontinuerligt ge meningsfull återkoppling till eleverna. Dessutom utvecklar han/hon elevernas förmåga att bedöma såväl sina egna som andra elevers, prestationer/arbeten. Bedömning är även ett sätt för den meriterade läraren att själv få återkoppling på och utveckla sin egen undervisningspraktik.

5. Ger varje elev röst.

Den meriterade läraren utvecklar en så öppen dialog och interaktion att varje elev blir viktig och medskapande i undervisningen. Läraren bygger elevernas tilltro till sin egen förmåga, uppmanar eleverna att pröva och utforska idéer och åsikter och välkomnar misstag som möjlighet att lära. Läraren för en konstruktiv dialog med vårdnadshavare med fokus på lärandet.

6. Skapar ett arbetsinriktat klimat.

Den meriterade läraren skapar ett tillåtande arbetsklimat som präglas såväl av koncentration och ansträngning som av arbetsglädje och lust. Atmosfären är trygg och positiv och arbetet karakteriseras av tolerans, respekt för varandra och förståelse för olikheter.

7. Värnar alla elevers rätt till en god undervisning.

Den meriterade läraren utvecklar undervisningen tillsammans med andra. Han/hon utvärderar systematiskt lärandet och bidrar till kollegornas undervisningsutveckling genom analys, öppenhet, samarbete och ett professionellt förhållningssätt. Den meriterade läraren följer relevant forskning och bidrar till yrkets utveckling, t.ex. genom att handleda studenter och publicera sig i FoU-forum. Den meriterade läraren värnar alla skolans elever och motverkar aktivt kränkningar av alla slag.

Aretes vetenskapliga grund

”Meriteringssystemets vetenskapliga grund” ger Cristina Robertsson, forskningsstrateg i Jönköping, dels en övergripande genomgång av vad som enligt forskning utmärker skickliga lärare, dels ett förtydligande av vilket forskningsstöd som finns för Aretes respektive aspekter.
Här kan du ladda ner forskningsinramningen.

Alexander, R. (red) (2010) Children, their World, their Education, Final report of the Cambridge Primary Review Routledge.

Alexandersson, M. (2011) Att göra skillnad, Pedagogiska magasinet Nr 2 2011.

Barber, M. & Mourshed, M. (2007) How the world´s best-performing school systems come out on top, McKinsey&Company.

Bill & Melinda Gates Foundation (2011) Learning about Teaching, Initial Findings from the Measures of Effective Teaching Project, Research paper.

Bill & Melinda Gates Foundation (2012) Gathering Feedback for Teaching, Initial Year 2 Findings from the Measures of Effective Teaching Project, Research paper.

Dagens Nyheter (2007) Att vända en skola, Artikelserie.

Nordenbo et. al. (2008) Teacher competensces and pupil achievement in pre-school and school, Danish Clearinghouse for Educational Research.

Nordenbo et. al. (2010) Input, Process and Learning in primary and lower secondary schools,Danish Clearinghouse for Educational Research.

Hattie, J. (2009) Visible Learning, Routledge.

Hattie, J. (2011) Visible Learning for Teacher, Routledge.

Lindén, Daniel & Pernemalm, Peter (2012). Framtidens lärare och lärande, Kairos Future.

Lindqvist, P. (2010) Ödmjuk orubblighet. En avgörande kvalitet i lärares yrkeskunnande, Didaktisk Tidskrift Vol 19 Nr 1.

Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande, Norstedts.

Håkansson, J. (2011) Synligt lärarande, presentation av John Hatties studie om vad som påverkar elevers studieresultat, SKL.

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Muijs, D. & Reynolds, D. (2005) Effective teaching, evidence and practice, SAGE

Robertson, C. (2010) Läraren är bästa läromedlet, Pedagogiska magasinet nr 4 2009

Rudduck, J. & McIntyre, D. (2007) Improving learning through consulting pupils, Routledge

Skolinspektionen (2011) Olika elever – samma undervisning, Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010.

Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.

Timperley, H. (2011) Realizing the Power of Professional Learning, Open University.

Åman, J. (2011) Att lära av de bästa – en ESO-rapport om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Att meritera en särskilt yrkesskicklig lärare

Går det att veta vilka lärare och förskollärare som är särskilt yrkesskickliga? Aretes meriteringsprogram är framtaget med stöd av aktuell forskning som visar vilka egenskaper en skicklig lärare har och vad som kännetecknar framgångsrik undervisning i skola och förskola.

Meriteringen bygger på sju aspekter av yrkesskicklighet. Exempelvis menar vi att en yrkesskicklig lärare planerar för sammanhang och förståelse, ger eleverna meningsfull återkoppling och skapar ett tillåtande arbetsklimat. Läraren ska också visa att arbetet leder till goda kunskapsresultat hos eleverna. Utgångspunkten för Aretes sju aspekter är att den yrkesskicklige lärarens praktik präglas av kunskapengagemang och reflektion.

För att bli skicklig krävs både utbildning och erfarenhet. Därför riktar sig Aretes meriteringsprogram till lärare som har lärarexamen (lärarlegitimation / förskollärarlegitimation) och som har arbetat på förskola, grundskolan eller gymnasiet i minst fyra år.

Meriteringsprocessen

Lärarens arbete
Praktiskt går meriteringen till så att läraren bygger upp en portfölj med olika former av dokument. Bland dokumenten finns evidens som erbjuds av Arete, bland annat resultat från elevenkäter (gr/gy), observationsprotokoll från en oberoende observatör och rektors vitsord. Läraren kan även komplettera portföljen med exempelvis videodokumentation, statistik, och pedagogiska planeringar.

Meritportföljen ska också innehålla lärarens egna argumenterande texter där evidensen sätts in i ett sammanhang så att kvaliteten tydligt framgår. I Meriteringsprogrammet Arete handlar det om fyra olika texter och i Förstelärarmeritering Arete om en text.

Meritportföljen byggs upp i portföljverktyget www.areteportfolj.se. Arete erbjuder en samlad instruktion och löpande stöd till deltagande lärare under hela processen.

Bedömningsarbete
Hela portföljen överlämnas sedan till Arete för bedömning. För att säkerställa en oberoende bedömning och undvika risk för jäv avpersonifieras varje lärares portfölj före bedömning.

Beslut
Läraren får därefter besked om han/hon blivit meriterad eller inte. Om läraren inte lyckats visa tillräckligt starka bevis för sin yrkesskicklighet erbjuder Arete en möjlighet till att komplettera meritportföljen. Om väsentliga delar ännu inte visats kan läraren lämna in en ny vid ett senare inlämningstillfälle.

Besvär
Läraren har möjlighet att besvära sig mot beslutet under två veckor efter beskedet. Besvär hanteras av Aretes Meriteringsråd.

Aretes Meriteringsråd

 

I enlighet med internationell standard har Arete ett självständigt Meriteringsråd som har till uppgift att säkerställa att examinationen av deltagarnas meritportföljer och meritmappar sker på ett oberoende, transparent och likvärdigt sätt. Meriteringsrådet består av tre personer som utser examinatorer, följer verksamheten och beslutar vid eventuella besvär från deltagare mot examinators beslut.

Lars Flink

Lars Flink

Ordförande

Lars Flink är före detta VD för SIS, Swedish Standards Institute.
”Öppenhet och transparens är ledorden”

Ragnar Eliasson

Ledamot

Ragnar Eliasson är före detta biträdande Generaldirektör och avdelningschef på Skolverket.

Helena Sagar

Ledamot

Helena Sagar är NO och tekniklärare i Kungsbacka kommun och disputerad vid Göteborgs universitet.
”Viktigt att rannsaka sin undervisning”